Scandinavian Mountain Men

Menu

Scandinavian Mountain Men
Recommended reading
Contact
Scandinavian Fur Traders
Discussion
Grade the trade
Getting started
Gallery
News (2)
Articles (58)
Calendar
Trade blanket
Journals
Members

Related

Links
Email a friend
Vote
Create your indian name
Find injun

Articles / Fall Camp -2009

Published: 2009-11-24
Category: Camps, Treks & Adventures

Åter igen har vi äran att dela med oss av Charlie ”Muleskinner” Blomquists vildmarksprosa. Denna gång skriven under en SMM-helg i november 2009.

Hola comrades! Hela gänget ses hos Rickard på torsdag kväll med sedvanlig "presentutdelning". Alla är lite trötta och slitna efter veckans slit och körningen i ett piskande höstregn . Mike och David får mest av alla pikar p.g.a. deras vägval. Kvällsfika med mackor och förväntningar på morgondagen resulterar i att undertecknad somnar i soffan och resten av gänget intar horisontalläge.

Fredag morgon
Utrustade med hagelgevär och Rickard med sin "bockabössa" begav vi oss ut för att se om vi kunde fälla något lämpligt att fylla ut proviantsäcken med. Inte ett liv förutom en harpalt som undkom med blotta förskräckelsen.

När Mike och David fått sin vägbeskrivning gick dom iväg med den packning dom behövde. Char tog sig ner till Hornsjön med sin packning för att med kanot ta sig ca:40 min över till den tilltänkta mötesplatsen. Rickard och jag sadlade upp varsin ridhäst och två packdjur. Med en uppvisning i bockning med packning var det gott att diamondhitchen var väldragen för allt hängde kvar. Vi korsade Mike och Davids spår efter en stund där vi tillsammans tog "den lile" varpå våra vägar delades igen.

Efter att ha ridit ca:3 1/2 timme möttes vi av en glad Char som hade fixat till en utmärkt plats för läger. Hästarna sattes på en ”high line”, vattnades och fick hö. Då dök två hombres upp intill lägerkanten, vilka fick hämtas i kanot. Nu var alla på plats! Lägret byggdes med vana händer, två stycken lean tos sedan var det biff. Lägerelden sköttes av Rickard som älskar att elda vilket alla märkte. David, som är "the greenhorn" i gänget, verkade trivas, och vi trivdes alldeles utmärkt med honom. Fantastiskt roligt att höra om hans kunskaper inom pilbågsbyggarkonstens ädla skrå. Natten kom även denna dag och när vi pratat av oss om våra kära och händelser vi ville dela med oss av snarkades det lite mysigt.

Lördag
Vaknade efter en god natts sömn. The och kaffe kokades medan brödbaket var i full gång. Rickard sadlade upp Elon för ett modernt ärende på hemmaplan som var tvunget att fixas. Vi andra njöt av frukosten och pratade vidare om 2010 års roundevouz-plats. Oavsett vilket färdsätt man väljer så var detta rätt plats. Mike och jag stannade i lägret och fixade med hästarna och förberedde maten medan Char och David tog en paddeltur. När alla var tillbaka i lägret var det dags för en ”tingelingstund”, men kruxet är att den bara får delas av medlemmar. Vilket resulterade i att vi lite högtidligt fick äran att välja in David i brödraskapet. En minnespresent och en stänkare så var vi fem. Stämningen var mycket god med nr:5 som mittpunkt. Vi löste alla världsproblem när vi satt i den stjärnklara natten ätandes älggryta. Plötsligt kommer en kommentar ur den svarta natten "om det snöar ärtor inatt kan vi åka ärtskidor imorgon" med ett skrattanfall utan dess like som följd. Med god mat, strålande vänner och en eld varm som en kvinna saknar man inte mycket. Mike knöt sej först men vi andra dröjde inte på att följa krigaren från norr. När hundarna Buck och Zip sagt godnatt till alla var det natta.

Söndag
Rickard och jag satt vid morgonbrasan och kokade kaffet och det för mej så viktiga morgonthet. Det dröjde inte så länge innan resten av gänget satt runt den så livgivande elden med händerna tätt slutna kring sina kaffemuggar. Char tog tag i att baka bannoks och steka fläsk medan Mike och David packade sina tillhörigheter. Rickard och jag sadlade upp våra fyrfotade vänner så att dom blev "bukvarma" innan det var dags at bege sej till verkligheten igen. När frukosten var avklarad började det att smådugga, så snabbt packades resten av lägret ner och lastades. Med Davids ord: "det känns jävligt tråkigt att riva ett bra läger" klingande i huvudet lämnade de 5 dalen med den välväxta västgötaskogen med sitt rogivande ljud för att mötas upp igen hemma hos Rickard. Tack ni fantastiska hästar och underbara mula för denna gång.


Gud är god men hästarna fick vi binda själva!

-Charlie Muleskinner.
© Copyright 2006-2016 | 1679003 pageviews since start 2006 | Sign in