Scandinavian Mountain Men

Menu

Scandinavian Mountain Men
Recommended reading
Primitive Rendezvous
Contact
Scandinavian Fur Traders
Grade the trade
Gallery
Getting started
News (1)
Articles (65)
Calendar
Journals
Members

Related

Links
Email a friend
Vote
Create your indian name
Find injun

Articles / Paddle faster, I can hear banjos! -2012

Published: 2012-04-07
Category: Camps, Treks & Adventures

Den sista kvällen i mars månad 2012 parkerade två bilar vid mitt och Sofias lilla hus i Blekinge.

Vårt brödraskap av pälshandels-nördar i form av skogsindianer och mountain men var åter samlat. Denna gång för att utforska Ronnebyån med kanot.

Lite mat, presenter och planering stod på kvällens agenda och med detta genomfört somnade vi alla ganska tidigt inför det stundande äventyret.

Söndag
När vi vaknade visade termometern -7 ˚C, en aning kallare än önskat. Likväl satt vi snart i våra bilar rullande norrut mot Hovmantorp i Småland. Väl där möttes vi av Anders och Bosse, två trevliga representanter för Friluftsfrämjandet* som ordnat med den kanot och de paddlar vi behövde.

Strax därefter stod vi vid sjön Rottnens södra strand, redo med lastade kanoter. Sakta men säkert följde vi strömmen söderut med stopp för bl.a. obligatorisk tingeling-stund*. Strömmen gjorde paddlingen lätt och vi kunde alla njuta av att åter vara ute i naturen. Ett nytt intryck väntade bakom varje krök, och inte sällan ett antal sjöfåglar som dumt nog ofta sökte nytt skydd en bit medströms.

När kvällen närmade sig drog vi upp våra kanoter på stranden och slog läger. Snart brann en eld och marken täcktes av granris. Richard tog som vanligt kommandot över veden medan vi andra tog hand om mat och andra lägersysslor. Den numera välbekanta doften av kött, ris och ett stänk pepparsås spred sig över lägret och vi kunde snart nöjda sitta ner och njuta av kvällen. Men med mörkret kom även ett par skurar regn och hagel, vilket gjorde valet att enbart sova i bedroll extra intressant. Trots rusket somnade vi alla med melodin av smattrande hagel mot våra öron.

Måndag
Med hjälp av Richards idoga eldande vaknade vi torra trots nattens regn och rusk. Vädret var nu åter klart, men som alltid vid denna tid på året innebär detta snarare kyla än värme. Vi fyllde våra magar med uppvärmda rester från kvällen innan förstärkt med några skivor fläsk och kaffe, och strax därefter flöt vi åter medströms.

Vi möttes snart av den första längre portagen* förbi en kraftstation som skulle bli något av ett stående inslag under turen. Det var skönt att få använda benen, men tyngden av vår packning tog på krafterna. Något vi snabbt botade med en tingeling och lite torkad frukt. Nästa hinder var en fors som vi lyckades ta oss förbi med hjälp av rep klättrande på den snåriga stranden.

Inför en stundande sjöpaddling tog vi paus för kaffe och lite vila i vårsolen, som i lä faktiskt gav viss välbehövlig värme.

Efter avklarad blåsig sjö och ytterligare ett lyft förbi Korrö hantverksby fann vi slutligen en lämplig plats för nattens läger. Denna gång låg vi i nivå med vattnet vilket visade sig genom en gediget råfuktig och kall natt.

Tisdag
Vi vaknade alla av kalla fötter och det tog många koppar kaffe och värme från elden för att åter bli människa. Mätta men trötta sänkte vi sedan åter våra paddlar i det kalla vattnet. Solen sken och bitvis kändes det riktigt varmt. Vi tog vara på solstunden och sökte oss upp till en glänta där vi alla somnade som barn i solvärmen.

Ett par paddeltag senare var vi framme vid denna turs sista lägerplats. Ved, granris mm. samlades åter in och det sista älgköttet puttrade snart med tidigare nämnda ingredienser i kitteln. Kylan och de många lyften tar mer energi och vätska än man kan tro, vilket denna afton resulterade i huvudvärk för såväl Mike som mig. Men med ny mat och vätska i systemet var vi snart åter på banan.

Denna natt började som alla tidigare, kallt. Men molnen drog så småningom in och temperaturen steg en aning vilket gav oss alla ett par timmars extra sömn.

Onsdag
Åter igen en klar och kall morgon. Eftersom det var sista morgonen festade vi på dubbel ranson fläsk och en extra kopp kaffe innan avfärd.
Vi visste nu alla vad som väntade, det längsta lyftet hittills.

Denna sista men längsta portage tog sina modiga timmar att ta sig över med packning och kanoter. Trötta och hungriga avslutade vi lyftet genom att äta upp det sista riset blandat med flott och en extra stopp i pipan innan avfärd.

Vi närmade oss nu slutet på vårt äventyr, och vi stannade upp ett par extra gånger bara för att dra ut på tiden i det fria.

Åter i civilisationen
Snart nog var trots tappra försök tillbaka i mitt och Fias lilla hus, nyduschade och med varsin pizza att avnjuta. Efter denna kaloribomb fick vi äntligen somna in, denna natt utan att frysa om fötterna.

Turen var över och det vi kallar vardag får åter ta över våra liv. Vår lilla tur skulle troligen få vilken erfaren voyageur som helst att fnysa, men jag vågar ändå påstå att det är få personer jag känner som efter tredje natten vaknar upp leende och gemensamt kan konstatera: ”Vi har alla åter sovit dåligt, frusit om fötterna, och kaffet smakar faktiskt inget vidare …. när blir nästa tur??!!”.

Tack mina bröder för en härlig upplevelse. Utan er skulle livet kännas så....2012!

/Sebastian "Char" Scheler

-----------------------------------------------------
*Friluftsfrämjandet = Friluftsfrämjandet Lessebo-Hovmantorp

*tingeling-stund = en kort paus för intag av starkare dryck. Stunden avnjuts i skinnklädda vänners lag, gärna direkt från ek-kaggen.

*portage = lyft av kanot och utrustning mellan två farbara vatten.
© Copyright 2006-2020 | 7697357+ pageviews since start 2006 | Sign in